Att vara tjock är ingen sjukdom

Idag klassas "fetma" som en sjukdom. Det innebär att väger du över en viss gräns är du sjuk oavsett hur frisk du är och vilket bra liv du än har. Det innebär också att din och min kropp klassas som sjukdomar. Framförallt innebär det att läkemedelsbolagen tjänar multum på fetmamediciner och operationer, de tjänar pengar genom att låta läkarna vara försäljare av deras mediciner eftersom de får lära sig att vi är sjuka.

Att enbart prata om utseende vinner inga nya marknader hos dietindustrin. När man däremot började prata som i termer av hälsa fick man också med vården på tåget. Under 1920-talet blev viktnedgångspiller mainstream och under 1930-talet så skrevs DNP, amfetaminer, laxeringsmedel och vätskedrivande ut med biverkningar som sträckte sig från lätt irriterande hela vägen till dödliga. 1942 så släpptes den första tabellen över vad man ska väga och hur lång man ska vara av ett livförsäkringsbolag och fixeringen kring vikt tog nya höjder. Därefter myntades begrepp som ”övervikt” och ”fetma” som syftar till att man ligger utanför vad tabellerna anser önskvärt. Begreppet "fetma” kommer från det engelska ordet ”obease” som kommer från det grekiska ordet med samma namn. Ordet betyder att ”ha ätit sig själv fet” och alltså är djupt diskriminerande eftersom det syftar till att det är individens fel som är så glupsk.1998 sänkte man BMI-gränsen från 27 till 25 vilket gjorde miljoner människor ”överviktiga” över en natt och därmed subjekt för behandling vilket ökade profiten enormt hos Big Diet. Fram till 2013 klassificerades inte ”fetma” en sjukdom utan innan dess hade det länge diskuterats om man skulle klassa det som en egen sjukdom eller bara en riskfaktor för vissa sjukdomar. Därför utsåg American Medical Association (AMA) en egen kommitté för att undersöka frågan, där kommittén kom fram till att det inte var lämpligt att kalla ”fetma” för sjukdom på grund av tre orsaker. Dels passar inte ”fetma” in i definitionen av sjukdom, den har inga egna symptom och är inte i alla fall skadlig. I många fall är det till och med skyddande. Den andra orsaken var att definitionen av sjukdom är att kroppens normala funktioner blivit fel. När man tittade på kroppsfett var det ett naturligt skydd för människan i människans historia i de perioder hon svalt. Feta kroppar verkade snarare vara mer effektiva på detta än smala. Kommittén skrev att idag lever människan mer stillasittande och har ett överflöd av mat och det innebär att vi inte har samma behov av att lagra fett som förut och att ”fetma” bara innebär att kroppen inte hunnit anpassa sig till sin nya miljö. Det sista argumentet var att sjukdomsstämpla ”fetma” innebar onödig och skadlig stigmatisering som pushade människor till farliga och overksamma behandlingar. Trots alla dessa adekvata argument röstade AMA igenom att ”fetma” skulle klassas som en sjukdom. Detta innebar att doktorerna fick koda för sjukdomen ”fetma” vid patientbesök och få debitering för detta. Mediciner och kirurgi kunde nu också skrivas ut mer frikostigt och bekostas på samma sätt som vid andra sjukdomar. Från och med nu blev vår vikt Big Business. Professor Harriet Brown framhåller också hur svårt det är att hitta forskare inom området ”övervikt” som inte har en koppling till dietindustrin och alltså riskerar forskningen vara färgad av detta. Därför är det inte konstigt att vi är livrädda att bli tjocka, vi tror det ska bli vår död eftersom det är det vi möts av när vi slår upp tidningen eller möter vår husläkare.

Idag vet vi att vara tjock är en statistisk riskfaktor för att drabbas av vissa sjukdomar men vi vet inte orsaken . Statistiska samband och orsak är två olika saker. Ett statistiskt samband ser vi mellan glassförsäljning och drunkningsolyckor – beror då drunkningsolyckorna på att vi köper mer glass? Naturligtvis inte. När vi köper mer glass är det på grund av värmen som också gör att vi badar mer och därför ökar antalet drunkningsolyckor. Samband och orsak. Forskare diskuterar om det faktiskt är viktstigmat i sig kan vara en orsak till den ökade sjukdomsrisken bland tjocka, vi vet att viktstigma gör att människor undviker att uppsöka vård. Tre olika studier visar på att feta kvinnor löper större risker att dö i bröst- och livmodercancer än smala kvinnor eftersom de undviker i större mån att gå på kontroller på grund av stigmat de utsätts för i vården. Vi vet idag att viktstigma förkortar livet och ökar mortaliteten med 60% . Jag har aldrig träffat en tjock person som aldrig bantat, tvärtom avlöser dieterna varandra och vi vet att jojobantning förkortar livet. Dessutom vet vi att vara tjock korrelerar med lägre socioekonomisk status vilket är en av de större riskfaktorerna att utveckla sjukdom. Det går inte att utskilja vad som är vad och sjukdomar är komplexa som utvecklas över tid.

Det går inte att säga om någon är sjuk bara genom att väga henne. Ibland sitter fettväven på ställen som bidrar till ohälsa - så som insulinresistens. Insulinresistens gör det i sin tur enklare att gå upp i vikt och färvärras också av jojobantning. Det är komplext! Sumobrottare är också helt metabolt friska så länge de tränar och de är bland de tyngsta individerna på jorden. Det går givetvis att vara tjock och sjuk men det går också att vara smal och sjuk och tjock och frisk. Du behöver fler parametrar än bara någons vikt.

Jag vet att många tjocka känner sig lättade när vården presenterar att vikten är en sjukdom. Vi tjocka har blivit så skammade och mobbade hela livet så när någon kommer och säger att "det är inte ditt fel" så andas vi ut. Problemet är att vården är som en psykopatisk pojkvän i den här ekvationen. Det är INGENS fel för det är inget fel överhuvudtaget! Tänk om någon hade sagt till dig istället att din kropp är perfekt och vikten bara tillhör den naturliga variationen? DET är sann lättnad! Inte att någon säger att du är sjuk och behöver stympas och/eller medicineras resten av livet. En viktoperation är inte heller någon slags genväg, de flesta börjar sakta gå upp i vikt igen efter ett par år - vissa till och med allt! Då säger man att de opererade har slösat bort sin operation, man skuldbelägger alltså individen. Medicinerna fungerar men bara så länge du tar dem (om ens då). Du kommer ALLTID få kriga mot din vikt. Är det det du vill? Eller vill du bara existera och kunna andas? Existera precis som du är - perfekt i den form du ska vara i.

Våra kroppar är inga sjukdomar!!