Förra veckan kontaktade GP Debatt mig efter att ett av mina instagraminlägg fått stor spridning, det handlade om viktstigmat som tjocka får utstå. Jag blev glad och nervös på samma gång, GP är nämligen min "hemmatidning", tidningen alla jag känner läser och de vuxna alltid läste när jag var barn. Mina tydligaste minnen av min älskade farmor och farfar var hur de började dagen med fil med kanel tillsammans med GP. Det är alltså med stor sannolikhet att mitt inlägg når människor som mobbat mig, gamla klasskamrater och den vårdpersonal som gjort mig så illa. Även de personer som älskat och stöttat mig i livet. Det blir en annan grej än att driva opinion på mitt instagramkonto där jag når er andra som tänker samma som jag. Det är lite som att komma ut - "här är jag i min tjocka kropp och jag tänker inte längre be om ursäkt. Ovanpå allt vägrar jag ta skit och kräver samma rättigheter som alla andra". Det är stort för migIbland undrar jag om folk verkligen läser innan de rattar tangentbordet. Trots allt jag skrev fylls kommentarerna av naturligt smala personer som jämför den tjocka kroppen med rökning och att vara tjock är något man väljer. Det blir så skrattretande att jag inte vet om jag ska skratta eller gråta. Har personerna glömt läsglasögonen?1. Idag vet vi att vikt inte är ett val, det påverkas av så mycket mer saker - framförallt gener, trauma i uppväxten och tidigare bantningsförsök (som gör att mellan 33-66% faktiskt ökar sin setpoint)2. Att röka är ett beteende, att vara tjock är något man är. Jag kan inte bara sluta att vara tjock, min vikt styrs (som alla andras) av hypotalamus - en omedveten del av hjärnan som också reglerar blodtryck och temperatur. Den har ett långt minne, när du har bantat ner dig kommer hypotalamus ihåg din högsta vikt och ser till att du hamnar där igen genom att reglera ner din metabolism, din mättnadskänsla och öka din hunger. 3. Det leder oss också in på de fettfobiska kommentarernas antaganden som så många gör. "Nej man behöver inte banta, det räcker att äta lite mindre och börja träna". För det första så finns det inget vetenskapligt stöd i att tjocka äter mer än smala, för det andra är vi otroligt många tjocka som tycker om träning. För kuriosa så satte jag barnen framför Babblarna igår medan jag brände av ett pass bodycombat med hörlurar bredvid. Dagen innan körde jag bodypump medan de låg och sov. Att anta att vi tjocka inte tränar för att vi är tjocka är typisk en fördom vi behöver avliva eftersom det skadar mig som tjockJag hoppas min debattartikel klingar an i dig, om den gör det får du jättegärna dela! Här kan du läsa hela inlägget LÄNK
.png?fit=crop&crop=focalpoint&fp-x=0.5&fp-y=0.5&fp-z=1&w=420&h=175&auto=format&dpr=2)
