Kroppspositivismen går i fronten för att prata om att dieter inte fungerar. Vi är många som höjer våra röster, det måste komma till ett slut med alla dieter. Kring detta stöter vi på stort motstånd och det vanligaste argumentet är att det visst fungerar, människan kan inte utvinna kalorier ur tomma luften. Argumentet handlar alltså om att dieter fungerar så länge vi följer dem och att det alltså faller på individen när hon inte gör det längre. Man resonerar alltså att individen med tillräcklig karaktär och viljestyrka kan hålla sig till en diet och alltså förbli smal, frisk och lycklig. Grejen är att människor är inte maskiner och vi inte kan prata i hypotetiska scenarier. Tittar man på forskningen går det utmärkt att gå ner i vikt på kort sikt, men efter ungefär 6 månader börjar människor lägga på sig i vikt igen för att efter 5 år nästan vara tillbaka på ursprungsvikten minus ett par kilo. Då pratar vi som grupp, det finns otroliga variationer. Forskningen är också svag i området, uppemot 50% av deltagarna brukar hoppa av och de allra flesta rapporter baserar på att folk får uppge sin egen vikt. Om vi tänker efter så innebär det givetvis att människor skäms och hoppar av när de går upp i vikt, det finns få andra rimliga förklaringar. Om någon ringer upp och frågar om ens vikt istället för att deltagarna får komma in och väga sig är det också fullt möjligt att ljuga eller höfta om man inte vill väga sig.Det är också få människor som bantar i kontrollerade studier, de flesta är som du och jag - börjar vårt nya liv på måndag och äter götta på fredag. Det bästa sättet att avgöra om dieter verkligen fungerar är att titta upp från våra läroböcker och se oss omkring. Människor blir allt tjockare PARALLELLT som bantningsindustrin omsätter allt mer. Vi har levt i många decennier där vår vikt ska kontrolleras och krympas med hjälp av kalorier, träning eller utesluta livsmedel. Det har uppenbarligen inte hjälpt, snarare varit kontraproduktivt. Hypotetiskt ska det fungera att räkna kalorier eftersom vi inte kan utvinna energi ur luften, men i verkligheten fungerar det inte. Det är en mängd andra faktorer som spelar in där den som oftast missas är den motkraft vi bantare får kriga emot. Omedvetna delar av hjärnan styr vår vikt och de delarna är långsinta. När du har bantat ner dig kommer den ihåg din ursprungsvikt och försöker med alla medel ta dig dit igen. Du får en sänkt förbränning, du får svårare att uppleva mättnad, din hunger ökar och du blir kapad av tankar på mat och vikt. Det är ett krig att utkämpa varje dag. När jag gick ner 95 kilo och höll det i 7 år fick jag kämpa varje dag. Det var hemskt, min livskvalitet fick lida. Det krävdes så enormt mycket mer av mig som nedbantad tjockis än av mina naturligt smala vänner. Det är lätt att tro att en person bara behöver banta och sen är det bra, men det är svårt - om inte omöjligt - att leva ett normalt liv. Det är därför så många av oss fastnar i jojobantning. Upp och ner 50 kilo genom livet, fram och tillbaka. Kan man då säga att dieter fungerar? Jag tycker inte det. På pappret fungerar dieter, inte bland människor. När de är så få som klarar det, av en mängd orsaker där vår egen hjärna är den främsta, kan man inte säga att det fungerar. Ingen annan produkt mäts i de måtten. Hade vi haft en telefon där bara någon promille kunde lista ut hur man kan ringa med den, hade man inte sagt att den fungerar. Användarvänlighet borde vara ett centralt begrepp även här. Väg också detta mot alla sidoeffekter har som risk att utveckla ätstörningar, dålig tandhälsa, lägre fertilitet, matbesatthet, hetsätning... the list goes on and on. Det är dags att lägga dieter på historiens skräphög.