Är det något jag tycker om är det att träna! Jag har tränat i 10 år regelbundet och det är den viktigaste friskfaktorn i mitt liv. Jag tränade faktiskt ända till vecka 34 med tvillingarna i magen. Sen fick jag för mycket sammandragningar så doktorn förbjöd mig! Jag och min man ses nog inte direkt som vältränade, ändå tränar vi båda regelbundet! Man behöver inte se ut som snygga Jonas Colting för att vara vid god vigör! Nu med knuttarna är det ju lite knepigare att få till träningen, barnen är ju bara 3 månader. Mitt bästa tips är att uttala att det är viktigt för dig, att sätta det som en topp-prio i ditt liv! Har du en partner så nyttja den personen, du behöver inte klara allt själv och det är ingen som tackar dig för att du aldrig bad om hjälp. Ni är två föräldrar - du behöver inte lösa allt själv och oftast dör inte barnen av att vara själva med din partner en stund. Mitt andra tips är att träna kort med oftare. Jag tränar 20-40 minuter per gång. Då blir det inte så stort och blodigt utan en lägre tröskel att komma över. Jag tränar hemma med resistansband i olika motstånd, BodyCombat via tuben och min vibbplatta. Då behöver jag inte ens komma iväg till gymmet - resistansband är billigare än en gymkort och youtube är fritt för alla! Mitt tredje tips är att träna som småbarnsmamma är att inte se det som viktreglering utan mer som SSRI. Träning leder till bättre mental hälsa och gör i alla fall mig till en bättre mamma och fru. Jag orkar mer och mitt humör blir jämnare. Däremot är träning värdelöst ur viktnedgångsperspektiv. Många snackar om att muskler väger mer än fett men så mycket går vi inte upp i muskler. Däremot lagrar det in mycket vätska. Dessutom blir vi hungrigare och tenderar att äta mer. På lång sikt är det bra för oss som är insulinresistenta då träning ökar insulinkänsligheten, men att springa sig ner i vikt har aldrig varit en bra metod. Det visar forskning om och om igen, om man inte tränar i kvantiteter som Biggest Looser liksom. PUSS