Att vara femte hjulet

Jag ser mig själv som en lättsam person som har nära till skratt. Jag känner mig oftast omtyckt och uppskattad i sällskap. Jag har också fått uppleva flera gånger att vara femte hjulet. Detta är ett känsligt ämne för jag vet att många skäms och känner sig fel som person, att detta inte riktigt är pratbart. Men vi behöver göra det pratbart för många av oss råkar ut för detta.

Jag umgicks för ett par år sedan med några tjejer, vi brukade hitta på saker tillsammans. Allt från att åka och shoppa till olika marknader och fester. Efter ett tag så såg jag i sociala medier att de började göra saker utan mig, ofta. Jag blev ledsen och kände mig bortstött och utanför. Jag upplevde också att några av dem blev kalla när vi pratades vid. Eftersom jag är exakt noll konflikträdd och avskyr att fantisera om saker utan vill veta fakta bestämde jag mig för att prata med dem vad som hände. Detta landade inte väl, den ena gick igång för fullt och sa att man inte kan umgås alla hela tiden. Den andra undvek och förhöll sig vagt och tog bort mig från sociala medier utan att ge någon närmre förklaring. Det blev helt enkelt pannkaka av alltihopa..

Så jag bestämde mig för en ny strategi där jag var som vanligt och inte sa någonting. Deras poäng var i princip att jag inbillat mig alltihop eftersom jag blev mobbad som barn och alltså var överkänslig. Jag lät det gå ett par månader och jag bjöd in om och om igen. Och igen. Jag ville inte vara för på men inte för off. Under dessa månader så la de ut på sociala medier att de umgicks och jag blev inte medfrågad en enda gång. De hävdade att de inte kunde bjuda alla alltid, men mig bjöd de aldrig. Det som var mest brainfuck var att de i princip la allt på mig, som att jag inbillar mig, är överkänslig och förstorar saker. När jag defacto blev utfryst utan en förklaring.

Jag har väldigt många vänner som jag pratar med varje dag, barndomsvänner och internetvänner som jag har regelbunden kontakt med. Jag är långt ifrån en ensam person. Det gör mig ändå så ledsen att bli så utstött från ett gäng utan att jag får en förklaring trots att jag frågat. Självklart kommer självrannsakningen som ett brev på posten. Vad gör jag för fel? Vad är fel på mig? Har jag gjort något dumt?

Jag tänkte dela mina bästa tips och lärdomar från denna upplevelsen, för dig som är där nu.

1. Sluta bjud in Detta önskar jag att jag gjort tidigare. Slutat att köra över mig själv. Visst kan man försöka någon gång men att bjuda till om och om igen blir bara nedvärderande mot en själv

2. Muta sociala medier Du behöver inte kolla vad de hittar på. Idag finns bra mute-funktioner i de flesta SoMe, där du kan fortsätta följa dem men slippa se vad de lägger upp. Att titta på en karusell bilder när de har skitkul utan dig är bara att strö salt i såren. Narcissister använder gärna SoMe för att skada andra också, finns det en narcissist i gänget som vill skada dig är det lätt att hen använder SoMe som vapen.

3. Behandla dig själv väl Det är lätt att tro man inbillar sig saker, nedvärderar ens upplevelser och känner sig löjlig. Don't! Det gör ont att inte få vara med, det är så det är att vara människa. Vi är flockdjur. Även om du har en höööög andra vänner gör det ont att bli utstött.

4. Sluta självrannsaka dig själv I mitt huvud gick det runt att jag var för högljudd, har för färgstarka åsikter, är för kontroversiell.... bla bla bla...! Ärligt talat: du kan bara vara du och så får du attrahera in dem som tycker om dig. Det blir ingen givande vänskap om du anpassar sönder dig.

5. Ställ dig inte bakom dem Det är enklare för oss människor att skylla på oss själva än att acceptera andras orätt. I varje gäng finns det alltid en eller flera medtrafikanter som "bara glider med". När du ifrågasätter dessa personer kommer de ducka för ansvar och säga att de bara hakar på person X när hen bjuder in. Men om dessa medtrafikanter ska kalla sig din vän så är det inte okej att de inte frågar person X om de inte ska höra av sig till dig med någon gång. Jag har blivit mobbad som barn och det är den tysta massan som gör mest skada. De set sig själva som oskyldiga men ärligt talat lyfter de inte ett finger för dig.

6. Lyssna på dina inre sagor Ofta har vi med oss sagor som vår kritiker upprepar i det inre. Sagor som formulerades när vi var barn av den miljö vi är uppväxta i. Det kan vara: jag är en börda . Eller: jag är oälskad. Dessa sagor använder du som glasögon när du tolkar situationer vilket gör att saker kan förstoras upp eller feltolkas. Därför är det viktigt att du blir medveten om dessa sagor och sedan objektivt ser på folks handlingar istället för att gissa vad de tänker.

7. Släpp taget Gör ditt yttersta för att släppa taget. När vi släpper taget om människor gör vi plats för nya som faktiskt tycker om dig. Det är inte lätt, det gör ont och det svider. Det är helt i sin ordning.

Kommentera dina bästa tips och erfarenheter!