Är 12-stegs program bra?

Jag fick en fråga på Instagram av en tjej som undrade om 12-stegsprogram för mat och ville ha min input på det. Jag har stor erfarenhet av 12-stegsprogram, jag var själv mycket aktiv i 7 år. 12-stegsprogram handlar om att ge en andlig lösning på beroendesjukdomen vilket är en oerhört fin lösning. Människor som engarerar sig odlar en ödmjukhet och en villighet att bidra till samhället och hjälpa andra. Man tar också ansvar för dem man gjort illa och vad man orsakat i sitt beroende.

För ett par år sedan hade jag problem med alkohol, jag började dricka när jag var 11 år gammal och jag festade 1-2 gånger per veckan och det slutade oftast med minnesluckor. Genom 12-stegsprogrammet är jag numera helt nykter. Programmet har en fantastisk effekt på beroende, jag träffade människor som hade varit döda om de inte tillfrisknat i programmet. Problemet är att mat och alkohol är otroligt olika, även fast de känns samma. Bantar du så känner du dig beroende av mat eftersom du kommer uppleva en kontrollförlust när du äter. Det beror på att din kropp tror att hon svälter och lägger in den tunga arsenalen och framkallar tankar på mat och hetsätning för att få dig att äta.

Tänk såhär, tänk på ett svältande barn. Hade du tyckt det var konstigt om barnet hetsät när hen kom över mat? Hade du tyckt det var konstigt om barnet stal pengar för att köpa mat? Hade du tyckt det var konstigt att barnet snattade mat? Hade du tyckt det var konstigt att det svältande barnet drog sig till livsmedel som var kaloritäta, alltså valde choklad framför sallad? NEJ DET TYCKER DU INTE! Och vem är det svältande barnet? DET ÄR DU PÅ DIET!!!! Din kropp vet inte vad smalhetsnorm är, inte heller vad dieter är. Det enda hon vet är att HON SVÄLTER!!! Och hon behandlar dig efter det.

För mig var det en enkel match att sluta dricka med hjälp av 12-stegsprogrammet. Än idag har jag inget sug, det kommer kanske en gång per år när det börjar bli sommar och man ser solen gå ner över vår mamma och pappas brygga på Gullholmen. Annars, nej! DÄREMOT MAT! Hur mycket jag än bad till Gud förvann inte min hunger och mitt sug. Jag insåg att det var ganska ensamt också, inte särskillt många lyckades hålla sig till sin matplan mer än ett par månader, högt något år. Sedan kom hetsätningen och man mår skit. 95% av alla som går ner går upp allt igen och ca 75% av dessa går upp ännu mer i vikt. Det hjälper liksom inte hur mycket vi ber till Gud, din kropp kommer alltid behöva ha mat.

För mig blev det enkelt när jag vände på steken och insåg att jag behövde använda principerna på BANTNING istället – där i låg mitt sanna beroende. Jag lekte Gud genom att utöva kontroll på min mat, jag trodde jag var odödlig! En sak jag insåg skilde sig enormt mellan alkohol och mat är också att när en alkoholist dricker alkohol så eskalerar förbrukningen över tid och tillslut dricker man varje dag. Med mat är det tvärtom, när vi slutar banta och blir matfria så har vi en hög förbrukning i början för att sen minska gradvis. När jag skulle plocka ner förbjudna livsmedel från sin tron så åt jag 7 chokladkakor varje dag!!! Nu äter jag några rader… min kropp svälter inte längre så hon litar på mig och slutar tjata om mat hela tiden. Det är exakt tvärtom mot alkoholberoende! Sedan behöver inte kroppen alkohol för att överleva, men den behöver mat!

Matberoende är som ett tvåkomponentslim, det behöver dietkulturen för att få fäste. Sedan vet vi att vissa livsmedel är konstruerade att slinka förbi mättnadshormon och vara extra gott. Men för att du ska känna dig beroende av det så behöver din hjärna vara i svält, då aktiveras belöningssystemet till 150%. Mat SKA dessutom ge ett dopaminpåslag eftersom vi behöver det för att överleva. Kroppen vill dock inte äta ihjäl dig, så den skruvar bara upp belöningen när du svälter. När den sen börjar lita på dig igen och lita på att den får mat så fort den ber om den, blir inte sån mat lika attraktiv. Vi har dock inte det tålamodet utan vi varvar hetsätning med dieter vilket blir som en självuppfyllande profetia – vi känner att vi behöver dieterna för att känna oss i kontroll när det egentligen är dieterna som orsakar kaoset. Vi behöver tålamod och äta oss fria, en tugga i taget! Nu har jag tagit fram en GRATIS steg-för-steg guide till hur du uppnår matfrihet! Du kan ladda ner den HÄR!